Milda problem juni 30, 2008
Posted by gladmamma in gravid, heminredning, jobb, skönhet.add a comment
Det är lite spännande, men jag vågar inte hoppas. Jag trodde att jag skulle få mens igår men inget än så länge. Tänk om… Jag har nog inte blivit skengravid denna månaden, men igår kände jag det där vibrerande i några sekunder. Hmm.
Jag har varit ledig från jobbet idag. Vi har möblerat om och fixat och städat hela dagen. Det har blivit bra. Jag vill ha det helt perfekt i hemmet, vilket är omöjligt att uppnå om man inte gör annat än att städa tre dagar i streck (och sen håller det i ca två timmar…). Vi bor ganska litet och trångt. Det är verkligen en utmaning att få plats med allt, inte minst de fria ytorna. Jag ska försöka sälja lite saker på blocket eller eniro. Bättre det än att åka till tippen, tror jag. Fast tanken på främmande människor här hemma i min borg som kommer och granskar mina saker är avskräckande. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra, jag vill ju inte ha fullt i alla utrymmen men samtidigt vill jag inte göra mig av med något som jag kanske behöver sen.
På jobbet går det ganska bra. Jag har fått mer ansvar i min chefs frånvaro. Hittills har allt gått väl men jag är lite orolig för att göra bort mig. Jag ska vara mycket försiktig.
Även om jag vill jobba heltid, och gör det nu, ser jag fram emot hösten när jag ska jobba mindre och få mer tid till annat, som att skriva på mina egna projekt och hålla igång hem och utseende. Jobbar man så mycket att man knappt hinner hem innan det är läggdags kommer man efter mer och mer. Jag vill få mer tid, jag vill sortera ibland mina kläder och saker och hitta det som passar nu. Sen är det ganska mycket mer som jag vill hinna med.
I helgen är jag ledig några dagar i streck. Vi ska kanske åka iväg då. Jag ville så gärna åka en tur till havet och bo på hotell, men nu har jag kommit på lite andra tankar. Jag vill nog (tills jag ändrar mig igen) vara hemma och bjuda in vänner och bekanta jag inte hunnit träffa på länge. I så fall måste det vara snyggt här hemma, annars skäms jag.
Vilka trevliga problem jag har:
Vad ska vi göra under mina lediga dagar?
Ska jag göra mig av med något av vårt överflöd?
När ska jag träffa mina vänner?
Ska det gå bra med mina nya roliga arbetsuppgifter?
S.k. ilandsproblem
Mot bättre framtid! juni 18, 2008
Posted by gladmamma in krasslighet, skönhet.add a comment
För ett tag sedan gick jag till en vårdcentral för att bli av med mitt halsont. Sedan 7 eller 8, kanske mer, år har jag haft ont i halsen i korta perioder men ganska ofta. Mina mandlar har känts svullna, nästan som om de dubblar sin storlek så fort jag får minsta lilla ovänliga bakterie i mig.
Från vårdcentralen skickades jag vidare till en annan stad där det fanns några specialister på öron (?). Så åkte jag dit idag och pratade med en läkare. Då fick jag svaret, eller i alla fall en teori som verkar högst trolig. Jag har fel talteknik. Jag talar med halsen istället för med magen. Det i kombination med tandgnissel om natten och ibland spända axlar och nacke måste märkas någonstans. Mitt halsont är alltså ömma muskler som inte orkar prata eller svälja. Jag ska skickas vidare till en logoped som ska lära mig att tala på rätt sätt, sen blir allt bra!
Läkaren frågade mig om jag var en ”duktig flicka”. Jag sa ja. Under min studietid har jag läst dubbelt och ibland mer, jag har samtidigt jobbat för att slippa studieskulder. Dessutom har jag fikat och umgåtts ofta med många goda vänner och trevliga kursare, och ja, jag har hunnit gifta mig, skaffa barn och tre magistrar vid en ålder av 26. Innan jag levde med Pet var jag superduper-effektiv. Mina dagar var alltid planerade i kalendern. Från morgon till kväll. Mellan föreläsningar och jobb klämde jag in läsning och om jag hade en lucka på en kvart eller halvtimme plockade jag genast fram mobilen och hörde av mig till några av mina nära. Ett sms går snabbt att skicka, en fika är snabbt avklarad om alla inblandade vet att tiden är knapp. Anledningarna till att jag inte gick in i väggen var att jag även planerade in lugna och egna pass där jag kunde andas ut och vara självreflexiv, dessutom lyssnade jag på kroppen eftersom jag tyckte att det skulle vara pinsamt att gå in i väggen – det skulle ju betyda att man överskattat sin förmåga, haft för höga tankar om sig själv.
Med Pet i mitt liv blev jag mer normal, trodde jag. Men istället för att följa min kalender började jag följa andra saker. Jag la mer tid på städning och diskning eftersom vi bjöd hem folk ofta och jag skämdes om det inte var rent. Jag började bry mig om kläder, jag ville inte att Pet skulle skämmas över mina trasor. Tidigare hade jag haft en liten garderob, som ett skåp, billigt från IKEA. Där fick jag plats med alla mina kläder, inklusive vinterjacka, regnstövlar och väskor. Mina kläder räckte i en vecka, med två par byxor och kanske fyra skjortor och några tröjor. Jag sparade pengarna när det gällde kläder men spenderade desto mer när det gällde böcker.
Som småbarnsmamma är jag inte hälften så effektiv. Jag har ett dubbelt så stort utrymme för mina kläder, visserligen i storlek S – XL som det blir när man genomgått en graviditet och ändrar storlek fram och tillbaka. Pust!
På tal om kläder köpte jag en fin klänning idag. Den såg nästan precis ut som en modell som jag hade tänkt sy under våren. Jag skrattade till när jag såg den. Här har jag köpt tyg, tråd, mönster, och massa annat. Det har varit dyrt och tidskrävande och är inte färdigt. Så plötsligt ser jag en likadan klänning som hänger färdig och i olika storlekar och kostar bara 249:-. Jag ska kanske köpa en till och använda dem ofta och känna mig lite snygg.
